Nu kommer den här bloggen att pausa. Kanske för ett tag, kanske för alltid.

Så från och med nu kommer jag bara att blogga här på 

Just Another Photoblog.

Vi ses där!

En stor nyhet finns

...om du klickar här.

Fredagen den 13:e

Halvlek.

Inte som det verkar

Nej jag är inte bortrest, sjuk, internetlös, fingerlös..

Det händer bara så mycket som jag inte kan dela med mig av.

Än.

Ord är onödiga

Bara tankar som räknas.

Fredagskul. Eller bara tidsfördriv.

Googlar mitt namn inom citattecken tex "Josefin är". Kopiera in de fem första träffarna på din blogg.
Like this:

- Josefin är nominerad.
- Josefin är en fattig student.

- Josefin är bäst i Sverige!!

- Josefin är död.

- Josefin är innestängd.

Smeknamn funkar också!

- Jossa är galen!!!

- Jossa är snyggast!

- Jag & Jossa är ju för snygga ;)

- Jossa är i Dalarna som ni säkert vet och hon har bett mig att gästblogga lite ;) 

- Jossa är en schäfer och Jack är en Lancashire heeler. 

Gör det du med och skriv kommentar så jag får se hur du är! ;)

Fotobloggen som blev en dagbok

Har just blivit det. Har uppdaterat nu. Igen. Ni vet vad ni ska göra.

Se så. Schuu! Schaaass! Surfa dit nu då!

Jag VET att det är alla hjärtans dag, men hallå.

Det är inte som att det är julafton eller så.

Då hade jag aldrig begärt att ni skulle besöka mitt andra/nya hem.

(Aldrig är ett starkt ord dock.)

Som att få två presenter

Rosor och geléhjärtan av pojkvän. Lite puss, lite kram, lite du vet vart jag bor.. 

Den där bacillen

Maginfluensa, feber som gör att jag kräks, och som grädde på moset kom mensen i dag. 

Ay ay ay.

Försökte hitta bussresa som tar en två veckor till Paris, men verkar omöjligt.

Nån som har något tips?

Nä, dags för en cigg, saft och lite Beck.

Att bli bedragen

Först: Sex And The City

Sen: Top Model

I sängen innan sovdags: Bridget Jones Dagbok

Precis. Jens jobbar kväll och jag har girltogirlnightonly.

I Sex And The City handlar det om otrohet. Att det alltid är individuellt vart gränsen går.

Charlotte kom på sin dejt med att hångla med en blondin. Hon var en gammal kompis till hans syster och hennes pappa hade just dött och han försökte bara få henne att må bättre.

Samantha anser att män är otrogna av samma anledning som hundar slicka sina kulor. De gör det, för att de kan.

Mirandas kille tänder på porr och när de ska make some sweet loving går alltid en porrfilm på tvn. Han ber henne att flytta huvudet åt höger/v'änster så att han har fri sikt på tvskärmen. "Det känns som om han är otrogen med tjejerna i filmen, samtidigt som han har sex med mig." 

Carrie dejtar Big, bakom ryggen på tjejerna och känner sig på så sätt otrogen mot dem.

Otrohet är förjävligt. Det sårar fruktansvärt mycket och allt tillit försvinner. 

Jag hade varit på ett AA-möte och utanför tog jag en cigg och kollade mobilen. Ett nytt meddelande. Psykot Med Gitarr Mob. Han ville ses. Till historien hör att han gjort slut och betett sig jävligt illa mot mig. Kallat mig fitta, vägrat prata med mig och på så sätt tvingat mig i från min egen lägenhet som han tagit i besittning. Jag bodde hos allra käraste syster med familj. Grät mig igenom dagarna och om nätterna sov jag oroligt och tittade på mobilen stup i kvarten. Bara för att se att han inte hade messat. Men den dagen hade han i alla fall hört av sig. Och som sagt ville han ses, för att prata. Ett löjligt, nedtryckt hopp tändes. Ville han säga att han ville bli ihop igen?? Jag ringde upp honom. Jag hörde på hans röst att det inte var som jag hoppats. Han ville inte säga vad han ville prata om, utan vi var tvugna att ses öga mot öga. Han? Ögamotöga? Prata?! Ugglorna i mossen började hoa dovt runt omkring mig. Jag stod för en gångs skull på mig och fick honom att klämma ur sig vad han hade att säga. Han hade varit otrogen. Raggat upp en tjej på krogen, efterfestat med henne och hans vänner i hennes lägenhet. Sen hade kan knullat henne. Jag tvingade fram varenda liten detalj. Vart hon bodde, vad hon hette, hur det hade gått till. Hon hade pojkvän som var bortrest och de använde inte kondom. Jag ville bli så äcklad som möjligt så att jag skulle slippa gråta, sakna och älta. Nu ville jag bara hata honom. Innan otroheten ignorerade han mig och när han inte ignorerade så sa han så jävla elaka saker till mig. Nu ändrades det. Han smsade. Han ringde. Han ville ses. Han smörade värre än nånsin och tryckte på precis rätt knappar. Han kände mig och visste hur han skulle få mig att falla och förlåta. Han spelade sina kort så bra. "Förlåt mig inte, jag är ett svin som inte förtjänar dig, hur kunde jag göra så mot dig? Jag älskar dig så jag dör, vi är nåt-skit-om-själar-å-kärlek-som-nu-inte-kan-vara-tillsammans." Jag som redan fallit, föll igen. Men inte riktigt lika hårt som annars. Trots att vi blev ihop igen så började jag sakta, millimeter för millimeter, klättra uppåt. Och klättringen gjorde mig starkare. Och tillslut var vi inte ihop, igen. Men under året efter otroheten kunde jag aldrig lita på honom. Jag gnällde inte om det, men jag kunde inte heller gå vidare. Det gjorde ont. Så jävla ont. 

Och nu då? Hur har hans otrohet påverkat mig? Jag hatar det. Det är det största svek man kan göra mot den man älskar. Men. Han och hans dumhet är hans och inte min. Jag tog den inte med mig. Jag lämnade den hos honom i lägenheten en solig morgon i februari för snart ett år sedan. Med Jens, är allt annorlunda. Allt. Är. Annorlunda. Jag känner inte det minsta av smygande, letande, kliande oro i min kropp om att han ska vara otrogen mot mig. Jag har däremot en mycket stark känsla av att han aldrig kommer vara otrogen mot mig.

Ett steg bakåt

På alkohol- och drogrådgivningen där jag gick fanns det en kille. Vi känner till varann. Vi har gemensamma vänner. Vi har festat ihop. Vi har hånglat på McDonken. Vi har showdansat på krogen. Han backade upp mig i min första catfight. Vi har delat madrass, halvt-om-halvt däckade i skedposition. I fyllan möttes vi, för vi var lika fulla av "eeeh fuck it, nu super vi!" Kunde vara avslappnade med varann. Ändå var vi aldrig nära. Vi hördes inte av. Vi delade inget, förutom dricka på krogen. Vi kände inte varann på riktigt, men fyllan förde oss samman. I det visste vi allt om varann. 

Vi var glada att se ett bekant ansikte och han hade gått den 5 veckor långa behandligen, jag halkade in på sista veckan. Sen skulle alkohol- och drogrådgivningen ha semesterstängt. Hela jävla sommaren. Jag hade precis slutat dricka och var förbannad på hur de kunde göra så! Hallå, sommaren! Det är då alla festar! Alla stekare från Stockholm, alla datanördarna från Uppsala, alla insnöade i Haparanda, alla partyfolk från Malmö. De solar, går på after beach, ser konserter, käkar glass, badar, spelar kubb, spelar faan, käkar på restaurang.. Och alltid festas det. Och alla kommer hem till mig. Eller i alla fall till min ö. Där jag ska gå nykter en hel jävla sommar, och ännu längre. Då kändes det skönt att veta att killen var där och hur ostabil han än var så använde jag honom som krycka. Vi bestämde att ses på AA-mötet följande lördag. YES! Jag skulle inte känna mig så ensam! Jag gick dit med darrande knän, klump i samma storlek som en melon i halsen och intryckt där mellan melonen och svalget satt hjärtat och pickade i hundranittio. Jag väntade. Det började komma folk. Och jag väntade. Det kom mer folk. Som hälsade glatt på varann. Och jag väntade. De skrattade och rökte. Det var varmt, detta var i april/maj, så jag hade satt mig på en liten gräsplätt och rökterökterökte och väntadeväntadeväntade. En klasskompis från nian med tjej och barn hoppade ur sin BMW. "OMG! Ska de oxå på AA?! Jaha, jo iofs så festade kanske gamla klasskompisen ganska mycket där i sjuanåttannian innan vi tappade kontakten efter sommarlovet till gymnasiet. Och stackars tjej och lilla sonen." Allt det hann snurra i huvudet på de ungefär 4 sekunderna det tog för dem att runda bilen och gå mot MC-affären mittemot AAs lokal.. Bara för att jag har problem, så tror jag visst att alla har det. Jag hade nu slutat vänta, fattade att killen inte skulle komma. Tårarna brände, röken rev i halsen, jag svettades av solskenet och nervositeten. Jag ville ju gå ner i AAs lokaler, på mitt första möte! Men kille skulle ju hålla mig i handen så vi kunde linka in dit tillsammans! Fan vad ledsen och förbannad jag var. "Jävla alkoholist, jag vet ju att de bara ljuger!" Då kommer hon. Hon som känner mamma och pappa. Hon tar med mig ner i kalla mörker, för klockan är 11 nu. Det är dags. Jag torkar tårarna och snörvlar. Jag räcker upp handen och piper "Jag" när mötesledaren frågar om det finns några nya här. Hon kramar min hand hela tiden. Hårt. Och jag gråter. Mötet är över och jag börjar gå hemåt. En ung narkoman följer mig en bit på vägen. Får dåliga vibbar av henne, men jag är trevlig och mesig.

Killen dyker upp på ett annat möte. Vi hälsar flyktigt på varandra. Han delar och är lycklig och tacksam över att få vara här och vara nykter. Han talar med annan dialekt. Förfinar sitt språk. Det är inte han.

Vi ses inte på några fler möten.

Några månader senare är jag på marknad. I trängseln bland folk kommer tre killar. En av dem är den killen. De har öl i sina nävar, är högljudda och klockan är runt lunchtid. Han ser mig. Jag ser honom. Ingen av oss hälsar.

Efter detta har han kommit fram till mig på krogen. Han trycker sin svettiga kind mot min och omfamnar mig med en björnkram. Jag försvinner in i hans stora famn. Han är full. Som fan. När han pratar flyger små spottbubblor från hans törstande mun. Han frågar hur det är och jag svarar hur det är. Fortfarande nykter bland annat. Det vill han inte lyssna på. Pratar ännu mer högljutt och skrattar bullrigt. Allt är över på några minuter. Nu har vi inget gemensamt längre. Han har fyllan. Jag har den inte.

Jag mot tekniken

Allt jag ville var att lägga in en låt. En kent-låt. Och jag vill INTE att den ska börja spelas så fort sidan laddas på nytt. Jag vill ha en sån där liten playknapp, så man får välja SJÄLV om man vill lyssna eller inte.

Men jag är inte något teknikunder, och det måste man tydligen vara för att få dit en playknapp!!

Spott och fffräääs och klös vad jag blir arg när jag inte kan fixa själv.

Nu måste jag lägga min tillit till Jens, mitt tekniska guldklimpsunder, att han kan fixa det!

Jag vill inte ha musen mitt i handen när det gäller datorer!

Innan allting tar slut

"Man ska sluta när man är på topp. Måste bara säga, men det kanske du redan förstått, att du och dina ord har hjälpt mig, stärkt mig och fått mig att känna mig mindre ensam där jag guppar i avslagen öl och dumma fyllegrejer. Jag vet att du kommer att klara dig fint, för det gjorde jag. Så jag är övertygad om att du oxå kommer ut på andra sidan, full (bra ordval) av lycka och kommer bada i solljus. Du vet vart jag har mitt krypin och min mail är *******, om du skulle vilja skriva en rad eller en novell!
Have a great life och du kommer alltid vara Miss Garcia för mig!
KRAAAM"

"Jag har läst din blogg mycket. Du ligger några steg framför mig och du har varit lite av en ledstjärna. 
Jag har varit dålig på att kommentera dock, det har jag varit generellt, Har varit för involverad i mitt eget. 
Men jag kommer fortsätta att läsa dig. Du är cool och stark och bra och du har skrivit många, många vettiga, insiktsfulla och hjälpande kommentarer här. 
Tack för allt. 
Miss Garcia."

Allting har en slutlåt. Så även detta.

Kent - Innan allting tar slut

Inget varar förevigt i bloggarnas värld

En av de bästa bloggarna jag vet..äh what the hell! Den absolut bästa bloggen jag vet är död.

Fast, samtidigt som den dör, så börjar hon leva. Inte som hon lärt, utan som hon vill och förtjänar. Jag vet inte hennes namn, vet inte vart hon bor eller jobbar, vet inte hur hon ser ut på morgnarna men hon säger att hon ibland har påsar under ögonen. Jag vet dock vad hennes bästa kompis "heter", "vem" hon varit kär i, "vem" hon dejtat, vad hon längtar efter, strävar efter. Jag vet att hennes föräldrar är hennes allt och att hon har fantastiska bröst. Jag vet att hon bajsar med öppen dörr, att hon hatar gropar i madrasser och att hon har något hon kallar för vildrosen. Jag vet inte hur hennes lägenhet ser ut, inte heller om hon har en bil. Kan inte hennes telefonnummer, inte hennes gatuadress. Men hon har släppt in mig i hennes liv genom att glänta på dörren så att jag försiktigt kunnat slinka in och ta del av hennes värld. Allt som jag inte vet är oviktigt. Det som hon lärt mig, det är inte oviktigt. Det är ovärdeligt. Hon har fått mig att se på mig själv på ett annat sätt, hon har hjälpt mig och kommit med råd. Genom internet knöt vi band och det är även detta internet som knyter upp dem igen. Hon rörde vid mitt liv och jag önskar att hon kunde stanna kvar. Men jag har kanske lärt mig klart av henne nu. Kanske tar någon annan vid och leder mig. Kanske kan jag stå själv nu, på mina kobenta ben? Jag kommer alltid att minnas henne som en glimt i ögat, som en smilegrop i kinden, som ett AHA-du-tänker-så!!, som en längtan i bröstet efter total ärlighet. Du vet vem du är och som jag sa, du kommer alltid vara Miss Garcia för mig.

Den där tekniken som jag inte kommer ihåg vad den heter

Top day

Färska frallor till frukost som Jens inhandlat på morgonkvisten.

Gick hem till mig och lastade bilen tom och sedan lasta den full igen.

Jag stannade hemma och byggde en ..eh..kommer inte ihåg vad det heter, men man sätter papper runt objektivet och klipper ett hål i det. T ex ett hjärta, sen när man tar kort så är motivet inuti hjärtat!

Lägger upp bilder senare.

Nu har jag kommit hem till Jens igen. Han lirar WoW och jag har Top Model-maraton ända till kl 19 ikväll! 

Vilken toppsöndag!

Dööönar

Det är precis vad jag gör det. Döööönar på soffan.

Magkatarren jävlas med mig, började i natt kl 3.

No so funny.

Och ja visst ja. Nu har jag lagt till en länk till min fotoblogg. Uppdaterar mer och mer där, nästan mer än här. Så..jah, glora lite där inne väl.

And it was bad

Ont i ryggen.

Torra händer.

Panik i skallen.

Trött.

MEN!

Har nytvättade kläder,

ett fungerande bredband,

pengar på kontot,

en pojkvän som är guld värd

OCH

en korsordstidning!

*over and out*

Avbruten nagel, inte skönt alls faktiskt.

So free, so much i wanna be. Right?

Har nu fått mitt mobila bredband. 

Jag som knappt har fattat vad det varit, sitter nu med Bredbandsbolagets 

erbjudande Fast Pris på 12 månaders bindningstid.

Det var ett måste att säga upp kära gamla ComHem,

då kära nya lägenheten inte är ett ComHem-hus.

Bye bye ComBort.

Hello there Bredbandspolar'n.

Hjärtepratade härom natten. 

Om dåligt samvete, gamla dåliga erfarenheter, dålig på att säga ifrån,

känslor som är trassliga, känslor som är frekvenstaggiga, känslor som är där,

längtan att vara kvar, längtan att dra, längtan efter allt det där,

att våga ta språnget ut i livet,

att inte våga ta språnget ut i livet,

hålla kvar i gamla vanor,

vägra hålla kvar i gamla vanor,

och löften om bättring, shopping och sovvanor svors under randiga duntäcken i varmt litet blått sovrum.

Och klumpen i halsen kvävde mig. Nästan.

Vill inte komma loss

Han säger att jag är söt,
för att jag tyder mina drömmar.


Vaknade till av värmen.
Flyttade mig lite längre bort.
Stark arm tar ett fast grepp om min midja,
och drar mig tätt, tätt, tätt intill.
Det var omedvetet,
han sov djupt.
Sånt gör varmt hjärta ännu varmare.